Hädanefter bloggar jag på egna ben, under eget namn, thornström.se

Skolväskan och Skolväskan på Facebook kommer att finnas kvar precis som tidigare.

Hoppas du som har följt Skolväskans blogg vill hänga på!

Om du vill prenumerera på den nya bloggen, och det normala RSS-flödet strular, kan du prova att kopiera denna adressen och klistra in den i din RSS-läsare:

xn--thornstrm-77a.se/?feed=rss2 med http:// framför.

När jag skrev gårdagens inlägg Och ni är bäst på plan… om Martin Fernström och Josef Sahlin upptäckte jag ytterligare ett par guldklimpar.

Att Kents ”Sverige” är en av mina favoritlåtar gjorde inte saken sämre.

Årstaskolans matematikutvecklingsprojekt

Det var en ny och mycket trevlig bekantskap.

Han berättade bland annat att han som generaldirektör försökt få igenom att mål i läroplaner och kursplaner skulle skrivas på ett sätt så att barnen förstod dem, t.ex. med hjälp av barnboksförfattare. Vilken bra idé!

Han definierar ”att ha kunskap” så här: Det är att kunna förklara och att vara handlingsberedd.

Kunskapen helhet byggs upp av fem stora klippblock: Vetskap, Redskap, Konventioner, Sammanhang och Ställningstagande.

Mats refererade till John Hatties stora studie, och de slutsatser han själv dragit efter att ha läst Hatties studie noggrant:

• Uttryck tydliga förväntningar på dom som går i skolan kring deras kunskapsbygge och använd ett varmt bemötande vid återkopplingen.
• Viktigt att engagera de ungas vilja i lärandet, förstå hur de ser på vad som ger mening. Vilket tar tid!
• Ha de unga att använda flera strategier när de lär sig läsa. Lästips: Betty Miles – Hurra! Jag läser!
• Lär in matematik mer genom att leka, agera, resonera, tänka och formulera matematik.
• Använd utvecklande arbetssätt när de unga ska lära om sin omvärld. Att få dem att ställa egna frågor och leta egna svar.
• Ge de unga ansvar för uppgifter som att arbeta vara självständiga toleranta och förse dem med andra unga som förebilder. Får ta ansvar för uppgifter när det gäller sociala samspelet. Bättre inlärningseffekter om de prövar rollerna.

I våra nya styrdokument står det att undervisningen ska ske utifrån vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Mats poängterade ordet beprövad, dvs. sånt som erfarenheten visar är lönsamt/ger effekt. Detta måste vi gör mycket mer systematiskt i skolan, enligt honom.

Avslutningsvis: Det var först när katolska munkar och nunnor började undervisa i Sverige som man delade upp den mänskliga kunskapen i olika fack (ämnen). Man såg även till att lägga in scheman med lektionspass med rast en gång i timmen, för att prisa Herren Gud. Rasten var uppfunnen…

Detta är ca 1000 år sedan!

Mats frågade sig:

”Hur ska man strukturera en skoldag idag? På ett musealt sätt?”

Ni som följer mig vet vad jag anser. Skippa 40 minuterspass, ämnesintegrera mera och följ inte läroboken slaviskt.

Men, vad vet jag, jag är ju bara lärare. Inte munk.

”Entreprenörskap stimulerar både handlingskraft och problemlösningsförmåga och dessa kompetenser rustar eleverna för en komplex och föränderlig verklighet.”

Lanseringen av den nya skolreformen pågår för fullt. En av förändringarna i nya skolreformen är att entreprenörskap ska löpa som en röd tråd genom hela utbildningsväsendet.

Under Skolforum lyssnade jag på den unga företagsledaren Lisa Renander från Go Enterprise om nyttan med entreprenörskap.

Hon resonerade mycket kring hur vi ska arbeta med entreprenörskap i skolan med utgångspunkt i riktlinjer och styrdokument. Läraren är som vanligt den viktigaste pusselbiten: lärarens vilja, engagemang osv. är grundläggande. De lärare som inte redo för detta måste träna sig i själva våga testa nya arbetssätt och ge eleverna uppdrag som inte kan generera några ”rätta” svar. Mer fokus på olika svar, helt enkelt. Med entreprenörstanken ”är alla 30 av 30 idéer rätt”, som Lisa uttryckte det.

Läraren får en annorlunda roll (coach), minst lika viktig som tidigare, och ska stå för kunskap och trygghet. Vi måste undvika att detaljplanera undervisningen, våga släppa kontrollen och ha mycket mer samverkan mellan olika ämnen. Större koppling till närsamhället och näringsliv. Tydliga ramar och riktlinjer (t.ex. kursplaner, mål och bedömningskriterier) är viktiga, men inom dessa ramar måste vi uppmuntra elevernas egen motivation och få dem så självgående som möjligt. Nyfikenheten och motorn ska komma från eleverna.

Synpunkterna från deltagarna på seminariet var nästan uteslutande positiva. Vi trodde på att entreprenörskap skulle ge mer ansvarstagande, mer självständiga, mer engagerade elever, lugnare i klassrummet och eleverna i större utsträckning vill vara i skolan för att lära sig.

Lisa berättade en mycket intressant sak om hur hon själv gick från entreprenör tillsammans med sin kompis till att bli arbetsgivare för 16 anställda. Direkt hamnade hon i precis det läge hon inte ville, där de anställda frågade efter vad som förväntades av dem. Rätt svar, helt enkelt.

Hon började då sätta upp regler: alla skulle arbeta från åtta till fem, redovisa sina uppdrag. Fler och fler regler skapades. Efter ett tag såg hon det ohållbara i detta – hon ville ju leda entreprenörer, inte anställda utan den rätta motivationen eller drivkraften. Idag är det 5 anställda… En slutsats som hon dragit var att för mycket regler i skolan kan förhindra och till och med döda kreativitet.

Läs mer i Skolverkets skrift Skapa och våga. Om entreprenörskap i skolan.

Stort grattis till Martin Fernström och Josef Sahlin. Idag tog ni hem Guldäpplet 2010 och det värmde mitt hjärta att få stå på samma scen som er.

Tittar man på vad ni gjort och gör så är det ingen tvekan. Ni är bäst på plan…

Fler filmer:
Allt ryms i ett hjärta
Året i ettan

Och så förstås Kunskapshubben. Stor eloge även till Micke Kring!

Inför utdelningen har jag och finalisterna fått i uppdrag att göra en presentationsfilm om oss själva.

Hur lätt är det att göra en film om sig själv? Inte speciellt, kan jag meddela. Men med lite hjälp av mina döttrar blev den klar till slut…

Se alla filmer här.

Åsa Kronkvist guidar dig hur proffsigt som helst genom hela processen i Presentera online.

Lär dig hur du skapar konto på YouTube och hur du laddar upp filmer där oavsett om du använder webbkamera, mobiltelefon, Photo Story, Movie Maker eller digitalkamera.

Han konstaterade att man under de senaste tre åren har gått från att prata om mobila lösningar till att prata appar. Och många företag, organisationer och kommuner närmar sig appar på samma sätt som man närmade sig webben för 10-12 år sedan. Med stora förväntningar, men även med osäkerhet. ”Vad kommer detta innebära för oss i framtiden?”, ”Det där med webben/appar, det är nog bara något för den yngre generationen.”

Andreas konstaterar att landskapet ändrades i och med iPhone för 2-3 år sedan. Det var, och är, ett nytt sätt att använda telefonen. Att själv lägga till dom funktioner man är intresserad av själv på ett enkelt sätt. Det driver ett ekosystem av kunder, med ett nytt mönster av användning och med detta också nya förväntningar från kunderna. ”Ska jag fortsätta ha en relation med olika företag eller kommuner vill jag att de ska möta mina förväntningar.” Jag kommer att förvänta mig en app, helt enkelt.

Han delade upp apparna i fyra kategorier:

1. Varumärke: Visuell identitet och känsla. Som exempel använde han Heinekens app där man kan bjuda in kompisar till Heinekenparty.

2. Befintlig: Det som finns på webben som läggs i en app, framförallt för att gränssnitt blir bättre. Han visade IKEA-katalogen och IDG:s app för nyheter som exempel. IDG fick en enorm ökning av läsare när de lanserade sin iPhone app. 36.000 valde att läsa genom mobillösningen, 250.000 genom appen.

3. Förstärkt mobil: Utgår från att vi har info på nätet, men gör det bättre/smartare. T.ex. används GPS för att positionera var du är och då kan appen ge smartare ”svar”. Du är 234 m från ett hus som är till salu, eller närmaste offentliga toalett är 30 m bort. Ofta kopplas denna typ av app samman med Facebook eller Twitter och de nätverk du har där.

4. Ny affär: Vilka nya produkter och tjänster kan vi erbjuda, som bara kan erbjudas i form av app.

Andreas nämnde även en väldigt smart strategi om man vill nå ut med sin app. ”Tala om att den finns!”. Nästan löjligt i sammanhanget, men i de exempel han visade var man ibland tvungen att veta vad man skulle söka/leta efter en stund för att kunna hitta den. Med 10.000-15.000 nya appar tillgängliga varje dag gäller det att man marknadsför sig bra!

Goda exempel från Sverige: SEB. IKEA, Svensk fastighetsförmedling, Coop, Bokus och TV4.

När det gällde kommuner tyckte han Visit Karlskrona var det bästa han hade sett. Även Gotland har en iPhone app.

I Malmö har man en app för offentliga toaletter, i Göteborg för lediga parkeringar och även ställen där man kan få hjälp med punktering på sin cykel (punkapp).

Ystads turistbyrå har tagit fram Wallander-app, I Wallanders spår.

En riktigt läcker app som bara finns tillgänglig i USA är en app av Pizza Hut, där man virtuellt bakar ut sin egen pizza, med bröd, tillbehör osv. Medan man väntar på leverans spelar man ett spel där man kör en pizzabil.

[kml_flashembed movie="http://www.youtube.com/v/Ojw8I1CFu-w" width="500" height="400" wmode="transparent" /]

Självklart sker utvecklingen av Sogetis appar i Mumbai, Indien. En app kostar ca 30.000-60.000 kr i utveckling, projekttiden är ca 4-5 veckor.

Det finns massor av appar vi skulle kunna använda i undervisningen redan idag.

Självklart måste våra verksamhetssystem i skolan också anpassas för denna utveckling. Snart. Nu.

En av många saker att ta ställning till, resonera och diskutera kring är vilken support vi förväntar oss när alla har varsin dator. Blir behovet av support tre gånger så stort när vi har tre gånger fler datorer, eller blir ”ärendena” färre när alla tar hand om sin dator och får fulla rättigheter att installera, anpassa osv.

För att skapa mig en bild över vilken typ av ärenden som vi skickar till IT-avdelningen (och vilka som inte längre kommer att vara aktuella) bad jag att få ut en lista över samtliga ärenden från de senaste åren. 3100 sidor var lite svåra att överblicka, framförallt när de inte alltid är bokförda på rätt sätt.

Hur som helst kom jag på att jag kunde använda mig av Wordle ”för att skapa mig en bild” .

Sagt och gjort.

En bild (med ett tiotal ord) säger mer än tusen ord…

Sedan dess har det hänt mycket. Spelarna har gått från CD-media till minneskort och blivit mycket mer behändiga. Den senaste modellen vi köpt in heter Victor Reader Stream. Bra, men ganska svår att lära sig i början. Ett fall framåt, men fortfarande ett hjälpmedel.

Idag fick jag reda på att Storytel har skapat en applikation som heter Daisy Reader. Kostnadsfri att ladda hem för personer som är talboksberättigade, med TPB:s samtliga 80.000 titlar att välja bland. Det enda du behöver är en iPhone, iPad eller iPod touch. Den senare kostar lika mycket som en Victor Reader Stream. Vilken hade du valt om du var elev?

Jag känner bara ett enda stort ”äntligen”, eller som Ia Lindberg skrev på Facebook idag: ”Sådana fördelar har man om man har något läshinder”

Men det var inte slut med detta. Ia Lindberg berättade vidare…

Applikationen Prizmo utför OCR-skanning (10 dollar) av ett foto du tagit med din iPhone. Med svensk talsyntes (3 dollar enligt uppgift) i telefonen kan du alltså ta ett foto av valfri text och få den uppläst. Vilken frihet att slippa inloggning på en i många fall otillgänglig och otymplig dator kopplad till skanner.

Kompensatoriska hjälpmedel heter nu alternativa verktyg. Med molnets och applikationernas hjälp behöver vi snart bara kalla dem verktyg.

ALLAS VERKTYG istället för alternativa verktyg.

Mer info i Föräldrakraft (via John Hansson, SPSM)

Mer info på Skoldatekens webbplats

Missa inte kommentarerna på detta inlägg om du vill veta mer.

(Fick sent på kvällen även nys om CUCAT Oleria, som ska vara en AMIS-variant för Mac)